namnge

Définition, traduction, prononciation, anagramme et synonyme sur le dictionnaire libre Wiktionnaire.

Suédois[modifier le wikicode]

Étymologie[modifier le wikicode]

 Composé de namn et de ge.

Verbe [modifier le wikicode]

Conjugaison de namnge Actif Passif
Infinitif namnge namnges
Présent namnger namnges
Prétérit namngav namngavs
Supin namngett namngetts
Participe présent namngivande
Participe passé namngiven
Impératif namnge

namnge \Prononciation ?\

  1. Nommer.
    • Gården namngavs efter dess tidigare ägare.
      La ferme a été nommé d'après des anciens propriétaires.
  2. Dénoncer.
    • Polisen frågade om hon kunde namnge gärningsmannen.
      La police lui a demandé si elle pouvait dénoncer le coupable.

Synonymes[modifier le wikicode]