stöta
Suédois[modifier le wikicode]
Étymologie[modifier le wikicode]
- Étymologie manquante ou incomplète. Si vous la connaissez, vous pouvez l’ajouter en cliquant ici.
Verbe [modifier le wikicode]
Conjugaison de stöta | Actif | Passif |
---|---|---|
Infinitif | stöta | stötas |
Présent | stöter | stötes, stöts |
Prétérit | stötte | stöttes |
Supin | stött | stötts |
Participe présent | stötande | — |
Participe passé | stött | — |
Impératif | stöt | — |
stöta transitif \Prononciation ?\
- Pousser.
- Frapper, porter un coup (à).
- Stöta någon för bröstet.
- Frapper quelqu'un à la poitrine.
- Stöta någon för bröstet.
- Frapper, porter un coup (à).
- Broyer, piler, concasser.
Stöta kanel.
- Broyer de la cannelle.
Stöta socker.
- Piler du sucre.
- (Sens figuré) Choquer, offenser, fâcher.
Det stöter mitt öga.
- Cela choque ma vue.
Bli stött på någon för något.
- Se fâcher contre quelqu'un pour quelque chose.
stöta intransitif
- Pousser, heurter.
Stöta på någon med armbågen.
- Pousser quelqu'un du coude.
- Secouer.
- Sonner.
Stöta i hornet.
- Sonner du cor.
- Toucher, friser, tenir de.
Detta stöter på grymhet.
- Cela tient de la cruauté.
Det stöter på oförskämdhet.
- Cela frise l'insolence.
- (Sens figuré) Être choquant.
Apparentés étymologiques[modifier le wikicode]
Prononciation[modifier le wikicode]
→ Prononciation manquante. (Ajouter)
- Suède : écouter « stöta [Prononciation ?] »
Références[modifier le wikicode]
- Ferdinand Schulthess, Svensk-fransk ordbok, 1922, 1re édition → consulter cet ouvrage